Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

Hyss

Min pappa hade mycket hyss för sig när han var på det humöret. Som barn var jag mycket söt. Stora mörkblå ögon och smilgropar. Det hände lite nu och då att tanter kom fram och liksom nöp i de där kinderna och ställde en massa frågor av typen: Vad kan en sån här liten kicka heta då? Hur gammal är du då? Och så den där, vad ska du bli när du blir stor? Redan i tidig förskoleålder hade pappa lärt mig att på detta svara ”ecklesiastikminister”. Hepp!

Den sortens hyss gillade pappa. Ett annat hyss jag minns eftersom jag fortfarande gör det. I en by i Jämtland finns en viadukt. Den ligger i slutet av en nedförsbacke så synintrycket blir att den är lägr än den är. Där sa alltid pappa att man måste ducka för att ta sig under. Som tur är går numer E14 inte genom den byn. Det rycker i nacken och jag duckar fortfarande.

Läsa sagor var en paradgren han hade. Både att läsa sagor på riktigt. Seriöst, allvarligt och länge. Kanske är det för att jag tycker så mycket om att bli läst för jag fortfarande så gärna lyssnar på ljudböcker men bara om det är en bra uppläsare. Inget dramatiserande och för utpräglade röstbyten. Det är skillnad på högläsning och radioteater. Det klart att den som läser ska anpassa sig efter texten men inte spela teater. Texten och de bilder den skapar i huvudet ska stå för dramatiken. Så tycker jag. Nå, pappa läste också för mina småkusiner när de bad honom. Haken i det var att pappa inte alls kunde italienska och alla deras medhavda sagoböcker var just på italienska. Inga bekymmer. Pappa läste som det stod han och ungarna skrattade så de grät. Hela långa sagor läste han för dem på det viset.

Annonser

17 kommentarer

  1. Härligt!!!! De måste ha varit en upplevelse för småkusinerna och alla andra…

  2. Vad gör man inte för att roa barnen.

  3. Haha, lite roligheter måste man ju ha för sig!

  4. 4U2

    Verkar varit härligt med din pappa!

  5. Bispgården? Bräcke?

    • Nix. Dvärsätt, mellan Östersund och Krokom.

  6. Hahaha…roliga minnen det där och vad har du själv satt för prägel på hyssen till dina barn?
    Kram

  7. Ruth i Virginia

    Härlig pappa! Tyvärr dog min far, när innan jag fyllde 5 år. Undrar om han skulle ha läst och skojat som din pappa? Had turen att gifta mej med en man som var fantastisk på att läsa både prosa och poesi för barnen. Dessutom lärde han dom sånger från WWII, som inte var precis på barnspråk. Dom blev mycket poppis bland kompisarna på college.

    Han lärde sej aldrig mycket svenska, men det spelade ingen roll. Han snackade i alla fall och gjorde sej förstådd.

    Vad gör ecklastiskclcit ministern förresten?

    • Nu för tiden finns de inte, den sortens ministrar men de hade hand om skola och kyrka och sådant.

    • Förresten hittar man dig Ruth på någon blogg? Det låter lite så men jag hittar inte åt någon. Jag blir ju lite nyfiken …

      • Ruth i Virginia

        Jag har ingen blogg. Kom in på Metrobloggen tack vare Murvelina, som brukade skriva i Dalarnas Tidningar. Jag kontaktade henne betr. nåt som hon skrivit, och på så sätt kom jag in här. Det är kul att läsa så vitt varierande ämnen och kommentarer.

      • Aha, det förklarar att jag ingen hittade.

  8. Då hade inte jag fått läsa för dig.

    Din pappa låter som en såndär underbar människa man bara läser om. Nästan. Jag är glad för din skull att han har funnits i ditt liv, och ledsen att han inte längre gör det.

  9. Pappa var underbar men det klart att han också bara var människa med allt vad det innebär. Jag väljer att fokusera på allt det som gjort att jag kunnat växa upp med en känsla av att alltid varit villkorslöst älskad. Det innebär inte att jag inte ser de negativa sidorna, de där som vi alla har i större eller mindre omfattning och på olika sätt. Det innebär bara att jag föredrar att minnas och berätta om det underbara.

    • Det förstår jag, å det är det jag menar med att man bara läser om såna här mänskor, ”nästan”!

  10. Du har många roliga och fina minnen av din pappa=D

  11. Du får göra en kategori här på bloggen med minnen av din pappa! Det är ju en skatt att ha kvar. Du är klok som väljer att fokusera på och ta fram det som fick dig att växa och må bra. Det finns ju ett val där, ett frirum som inte alla uppmärksammar. Det är lätt att grotta ner sig i elände.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: