Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

Upphovsrätt och när går det över?

Jag läste lokalbladet i morse. Alltsom oftast påminner den om ett tunt reklamblad. Sladdrigheten är påtaglig. Nå, idag var där en artikel om Terje Hellesö, ni vet, han den fuskande naturfotografen. Det har det varit förut också. Kommunen har köpt bilder av honom för att marknadsföra sig. Idag var där en intervju med en fotograf han ”lånat” bilder av. Jag bara undrar liksom hur det släpper i skallen när man bestämmer sig för att som proffessionell fotograf strunta i sådana saker som upphovsrätten för att klippa och klistra ihop något själv. Till och med jag, som knappast kan betecknas som fotointresserad som så vet ju att det finns massor med människor som verkligen kollar varandras bilder på fotosidorna på nätet. De har dessutom förmodligen bättre koll set där än jag. Jag ser ett lodjur men inte minns jag om jag sett exakt det samma någon annanstans.

OBS! Fotomontage

Det jag undrar över är liksom hur man blir så fartblind att man törs fuska eller vad det är som gör att jag med min lilla skruttblogg nästan alltid hellre avstår från en illustration än lånar fram en googlad bild. Det har förekommit seriefigurer men det är banne mig inte ofta och jag antar att alla förstår att jag inte tecknat ”Lilla Fridolf” själv utan köper er en tidning och gynnar tecknaren i stället. Det är inte jag som gjort ”Hitta Nemo” heller även om jag inte tror någon trott det och valt att titta på den bilden från för några år sedan istället för att se filmen.

Glad skolgosse

Det här är en annan snodd bild. Det är någon av sonens skolkompisar som knäppt ett kort på gossen med sonens mobil. Sonen skickade den till mig och jag älskar den för mycket för att inte visa den men det är inte jag som fotat.

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga mer än att själv skulle jag liksom inte tordas fuska på det sättet. Jag tror jag har för mycket skräck för skam för att våga. Sedan kan man ju invända att jag inte har så mycket att vinna på att fotofuska heller. Sällan vinner jag fototävlingar. Sällan får jag betalt.

Del två av rubriken då. Jag mixtrar lite med bloggen. Inte så mycket för att hitta den optimala layouten. Mest för att man kan och för att omväxling förnöjer. Då hittar jag min widget ”Mest lästa inlägg” och minsann är det fortfarande inte så att inlägget om gnällande hund utanför sovrumsdörr ligger fem i topp. ”Sex- och snuskblogg”, jajjamensan. Då sägs det att nätet är fullt av osedligheter och ändå kommer jag under ett helt år tillräckligt högt på Googles sökningar för att få in läsare till ett inlägg om en svartsjuk rottis. Lite märkligt är även det.

Annonser

7 kommentarer

  1. Tur att du skrev att att det var fotomontage, den översta bilden! 😉
    Jag lånar inte heller så många foton från nätet längre. När jag började blogga, så hade jag ständigt googlade bilder. Det är ändå roligare med egna.
    Fotot på den hoppande killen, såna foton blir man lite glad av!

  2. Jag tar hellre egna bilder än lånar av andra även om jag ibland skulle vilja använda mig av andras fina bilder. Jag läste ett inlägg på en bloggsida för något år sedan där många snodde bilder från andra bloggar och använde sig även att ägaren till bilderna sa ifrån att man inte kan göra så. Det förekommer nog mer än man tror eftersom man inte alltid får vet att någon snott en bild för eget bruk.

    Här skiner solen idag och det var just vad jag behövde 🙂

    Kram

  3. Jag tycker hela grejen med lodjuret är så pinsam att det knappt är snt! Hur kan man sjunka till den nivån och sedan stå och ta emot ett pris. Nej skammens rodnad borde lysa på hans kinder….

  4. Jag tror att de där lodjuret ifrågasattes av natur- och djurkännare (jägare kanske?). Det satt inte på ”rätt ställe” tror jag.

    Å så håller jag med Znogge. Så otroligt pinsamt att stå där och få pris och veta att det är fejk alltihop. Var det inte hans flickvän som avslöjade honom? Klok flickvän.

  5. Vågar heller inte knycka bilder – eller ja, jag har nog gjort det enstaka gånger men alltid angivit fotografen. Får ibland bilder från mina kollegor, även där anger jag alltid namnet. Det hör till god sed… även i bloggvärlden även om man bara har en ”liten” blogg.

  6. Jag trodde först att Terje hade tagit bilderna i djurpark och så klistrat in i naturbilder. Men han hade alltså stulit bilder på nätet och trott att det skulle gå att dölja! Hur dum får man bli? Det avslöjades ju först av en naturmänniska som visste att man inte ser lodjur så där ofta i de trakterna och sedan av Flashback som hittade de fejkade bilderna.

    Dina bilder är helt ok dock och alldeles ärliga. Du har nog en framtid där.

    • Dock finns det folk som skulle säga att mina vilddjur inte är vilda nog.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: