Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

Är det verkligen helt unikt?

Hur svårt kan det vara? Kan min pappa verkligen vara den första som dött efterlämnande två vuxna barn, en bil, konton på mer än en bank och en liten slant på kooperativa? Jag kommer aldrig att tordas säga ”puh, nu är det klart”. Jag kommer dessutom att anta att anledningen till att de på speciellt en av bankerna är så lite tillmötesgående är att kontot innehåller på tok för lite pengar för att det ska räcka till ett trevligt bemötande.

Kattmat däremot kan och ska jag fixa hem.

Annonser

17 kommentarer

  1. irrhönan

    Under all kritik!!!!!!!!!!!!!!

  2. Åh, varför strular de? Går ni inte igenom tillräckligt som det är? Morr

  3. Men vad sjutton! Att det alltid krävs att man klampar runt och pekar med hela handen för att få saker att flyta är för mig en gåta. Skämmes fulbank!

    • Kanske klagar jag väl mycket men jag tycker det är onödigt krångligt. Alla ska ha originalpapper och inget flyter liksom på. På Handelsbanken var det dessutom en snorkfröken som jobbade här i stan.

  4. ullebengtsson

    Jag vet precis vad du talar om.

  5. Banker är ingenting att ha, håller med dig.

  6. I Sverige ska du vara rik för att bli bemött bra———–

  7. Vet exakt vad du talar om….

  8. Varför ska man behöva stöta på dessa mänskor som borde vara på en helt annan plats när man behöver ha människor runt sig som kan bemöta på ett proffsigt sätt.
    Låten månens kraft ge dig styrka och åk sedan dit och läs lusen av dem.

    Kramar

  9. Trist med folk ibland.

  10. Ledsamt för er att få ett sådant bemötande! Inte ens lite vanlig servicekänsla från bankens sida :/

    Varm kram!

  11. Åå, jag vet precis vad du menar. Usch och fy. Jag och min syster var riktigt upprörda när vi var mitt i vår pappas arvsskifte och absolut ingenting fungerade. http://metrobloggen.se/antligenmandag/2009/09/25/bankerna_-_inkompetensens_hogborgar/
    Håll ut och stå på dig!

  12. Varför göra någonting lätt…

  13. Jag fasar för den dagen jag och mina systrar ska ordna upp det efter mamma.

  14. Känner igen det … strulet och oginheten med det vänliga tillmötesgående leendet. Och att allt tog sin tid. Evinnerliga tid.

    Ja ja … jag har verkligen aldrig förstått varför man skall vara otrevlig. Det ramlar ju bara tillbaka på en själv.

    Kram!

    Hoppas inte tålamodet tryter alldeles.

  15. Ruth in Virginia

    Jag var så glad att min mor inte hade nånting utom gamla möbler och husgeråd, när hon dog. Hon hade delat ut vad lite’ hon hade, innan hon dog. Alla kan ju inte veta, när slutet kommer, men om man kan – ge bort det ni har till dom ni tycker ska ha det!

  16. Jag hoppas det flyter på om min mamma dör före mig. Det fungerade utmärkt när pappa dog…men det kanske det gör när den andra hälften fortfarande är i livet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: