Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

Läxor

Som intresseklubben känner till läser jag läxor med ett gäng skolungdomar på onsdagar. Nästan alla är asylsökande ungdomar. Ibland när jag sitter och ”rättar” saker de har skrivit blir jag blank på ögonen. Här i krokarna ska alla på högstadiet skriva ”Boken om mig”. När en av bonusdöttrarna skrev sin var ett av hennes stora bekymmer en styvmoder. Den kvinnan gillade äcklig mat och konstig musik…

De ungar som skriver nu berättar om krig, mord de varit vittne till som lågstadieelever och hur familjerna kommit från varandra på grund av krig. Ibland när jag sitter där och rättar ordföljd och stavfel skulle jag behöva gå ifrån och gråta lite.

Annonser

6 kommentarer

  1. Ja…ibland får man verkligen lite distans till sina egna (ofta ganska små) bekymmer…

  2. Ja usch de har erfarenheter man helst inte vill ha och de är en fjärdedel så gamla som en.

  3. Vad tappra ungarna är som kan skriva om sitt elände… Inget barn skulle någonsin behöva uppleva det som dom har gjort :/

  4. Bra att ha i åtanke att våra ryggsäckar innehåller olika packningar…

  5. Stavfel och ordföljd känns väldigt petigt i såna sammanhang.

    • Och samtidigt är de så oerhört ambitiösa och vill just hjälp med det. De vill lära sig att skriva rätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: