Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

Blir det då aldrig bättre?

Anne påpekar att jag ofta slänger och rensar. Då skulle man kunna tro att det långsamt blev bättre. Det skulle man absolut kunna tro. Arbetet är dock mer av karaktären Sisyfos. Jag försöker rensa och bära bort men på något märkligt vis kommer det hem nya saker och dessutom tror jag att prylar i förråd och garage har någon typ av sexualliv. Ställer man in en blomkruka i förrådet är det femton stycken när man tittar nästa gång. Hopp om att det någonsin blir ett system i galenskapen har jag inte. Maken skulle kunna vara hedersmedlem i Stuveriarbetarförbundet. Ingen kan stuva ihop maximalt antal prylar på minimal yta som han. När det kommer till system i röran eller var sak på sin plats, njaäe, utdelningen av den sortens egenskaper missade han helt. Han är däremot som sagt helt lysande i att få in ett helt bohag från en trerumslägenhet i en liten hyrd släpvagn utan att få med en kubikmillimeter luft i släpet.

Sen är det väl det att jag inte riktigt orkar ända fram. Jag tar ett rum och så stupar jag på min post. Jag är till det inte så sugen på att bestämma vilka saker han ska ha kvar och inte. Jag har en del saker som avgjort inte är klassiskt vackra men som ingen får slänga. Maken är taktisk, han vägrar svara på vilka saker han absolut behöver ha kvar. I någon typ av hänsynsfull uppgivenhet stupar jag ofta där även om jag igår faktiskt slängde den trasiga köttbulleburken som varit med i en tidigare spårträning. Den sortens lätta behöver inte Voffs. Han spårar så villigt ändå.

Lilla Humlan, inte alltid snäll sa igår: Men mamma, det kommer aldrig att gå över. Inser du det? Är det inte då man vill lägga sig i gräset och kräkas lite grann? Det kanske är att ta i. Det har dock hänt mer än en gång att jag funderat på att anmäla oss till något lämpligt tv-program.

Annonser

16 kommentarer

  1. HAHAHAHHAAAAA!!!!!

    Det är som hemma hos oss!!!! Men med den stora skillnaden att här stuvar inte maken utan han spriiiiiider…. överallt!!!! Brett ska det vara!

    • Jag kan inte säga att han alltid stuvar min man heller. Han liksom fyller alla ytor och tomrum. I hemmet sprider han mer än stuvar. Multilompetens.

  2. Där vi bodde förut hade vi underbara djupa fönsternischer i källaren. Det hände att jag rensade bort allt som ‘samlades’ där. Det tog i genomsnitt 20 min innan det var fullt igen. Och när det väntades besök i bostaden for maken runt som ett torrt skinn och stoppade undan, helt utan system. *trött*

  3. Visst är det märkligt att prylar kan föröka sig själva. Här finns det också mängder av ”bra-ha-prylar”

  4. Du behöver helt enkelt göra rent hus en gång för alla! Slänga skoningslöst utan att fråga men det kan kännas som ett evighetsarbete!

    • Du har förmodligen helt rätt. Enda haken är att jag liksom mitt i allt inte vill vara en sådan som kör över helt och hållet. Vår smak är på total kollisionskurs. Konstigt nog gillar vi varandra väldigt mycket.

  5. Ditt inlägg är så vansinnigt roligt! För oss som läser om det i alla fall!

    Kanske kan Du öppna upp förråden till jul och istället för julklappar så får barnen (och andra närstående) välja sig ett par saker, på villkor att de fraktas bort förstås.

    Jag har tänkt den tanken ibland men inte vågat – än.

    • Pappa brukade varje jul ge mig och min bror två kassar med böcker som han inte hade plats för. Ofta också lotterivinster från lotterier av något behjärtansvärt slag där han inte hade plats för joxet han vann. Sillsmurra, vattenkokare, anka i konstglas och andra pryttlar. Jag tror att det är dags att föra den traditionen vidare. Sex ungar X tre prylar var borde ge 18 färre saker. Bara som ett räkneexempel.

  6. Men är det inte så att det HAN vill slänga,
    vill du ha kvar!
    Det DU vill slänga, vill han ha kvar!
    Så är det hos oss!

    • Sällan motsätter jag mig ett släng. Vi var lite oense om ett vardagsrumsbord efter pappa men jag tror han gillar det nu när det är på plats.

  7. Det är precis likadant härhemma. Få se vem som kan slänga mest denna gången. Sitter för och sorterar papper och var tvungen att pausa. Mycket kul finns här. Väntar fn på mannens lunch,

  8. Hahaha! Undrar om din man och min är släkt? Här är det precis samma. Gärna läggs dock saker antingen på diskbänken (=vulkanutbrottskänsligt) eller på ”ett smart ställe”. Dessa smarta ställen har hittills aldrig visat sig vara smarta. Mera idiotiska. Jag menar – vem letar efter en installationscd till datorn bland skoputsgrejerna?

    • Det där låter bekant. Smarta ställen var ordet, sa Bull.

  9. Man känner liksom igen sig … om det kan vara till någon tröst. Och med gemensamma ansträningar kanske vi kan komma på något knep och åtminstone få stopp på inaveln … 🙂

    Kram!

  10. Ja, vad ska jag säga. Maken är en ekorre som inte är speciellt bra att stuva, men en baddare på att samla på sig saker som definitivt inte får slängas. Det gäller det mesta… å jag har givit upp för länge sedan. Vårt f d gästrum är nu ett förråd av bra att ha grejer…

  11. Även jag känner igen mig – men än så länge bor ju inte min postlåda på samma adress som Älskots så jag ska förmodligen inte klaga…..ännu 🙂 Hur det blir den dagen, det tänker jag inte fundera på nu!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: