Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

Diskussionens vågor går vilda

Herre jösses så arg jag har hunnit vara. Bonussonen är vegetarian. En något olycklig formulering på hans fb status gjorde att jag gav mig in i en diskussion om vegetarisk kost. Han och jag är ok och har rett ut det hoppas jag men in i diskussionen kliver någon sorts djurrättsaktivist och hävdar att man blir utstött ur samhället om man inte får alternativ mat lagad till sig. Därmed hävdar hon att man ska laga alternativ mat oavsett krångel till den som valt att leva annorlunda.

Jag har sedan jag flyttade ner haft hand om en stor del av inköpen hit. Jag lagar den mesta maten. Jag tycker mer om att laga mat än att stöka undan efter maten. Dessutom tycker jag själv att jag för det mesta lagar god mat. I alla fall lagar jag mat som passar mig. Gör man jobbet kan man ju passa på att laga sådant man gillar.

Eftersom vi då i snitt är tre till middag fem dagar i veckan och två är blandkostare och en vegetarian lagar jag mat efter principen vegetariskt till alla eller delar upp det i processen så att det blir samma mat i grunden men med kött eller fisk som proteinkälla för två och qorn, soja eller bönor för en.

Vad handlar diskussionen om sen i tråden då. Jag hävdar med eftertryck att det inte är min moraliska plikt att till vuxen boende i hushållet, låt vara sista ringare, laga alternativ kost. Att det hade varit skillnad om det var ett litet allergiskt barn. Till en vuxen som själv har valt, näe. Inte plikt gör jag det av. Jag gör det för att jag gillar honom, jag gör det för att det finns en hel massa gott vegiskäk, jag gör det av respekt för hans beslut, jag gör det för att lära honom lite variationer på vegiskäk utöver fräsa upp en qornbit (rätt ofta för sig stackaren en recept och en föreläsning till de första tuggorna). Men så baske mig att det är min moraliska plikt att laga alternativt käk åt en annan vuxen människa, låt vara en rätt nyvuxen!

Annonser

9 kommentarer

  1. Har också en vegetarian i familjen, visserligen utflugen numera, men känner igen tongångarna. Kände inte heller att det alltid var min plikt att fixa alla önskemålen. En älskade fisk, en annan avskydde fisk, en vegetarian osv… Det funkar inte, utan de fick faktiskt hjälpa till i köket… och gjorde det.
    Till jul blir det buffé som vi hjälps åt med. Blir kanon! 🙂

    • Man vill ju inte precis driva obetald à la carte-restaurang. Att man sen för att man gillar ungarna fjäskar till det med ”deras” mat gör man av helt andra skäl.

  2. Håller med dig fullständigt. Det rimliga är väl att alla vuxna turas om att laga mat, men fördelningen ser sällan ut på det viset har jag märkt. Den som lagar maten bestämmer. Jag är köttarian och älskar att äta ”mördade djur”.

    • Det kan vara rysligt gott. Så finns det mycket vegiskäk som är gott också men till huvudfrågan, visst borde man dela mer lika på olika sysslor men det blir gärna så hos oss att jag lagar mat och han plockar i och ur diskmaskin, maken alltså. När det gäller ungdomen borde man så klart leva mer som man lär och införa olika matdagar, ansvarsområden för städning osv men … Det att man låter dem slippa undan kan man nog bara skylla på sig själv. De flesta ungar jag bott med har haft svårt att se själva vad som behövs men har gjort det man bett om. Där är mitt problem, jag avskyr att gå runt och peka.

  3. Är glad att jag inte har barn/bonusbarn. Men jag har en kompis med en 15-åring. Han får laga ”sin” mat två gånger i veckan, dvs föräldrana äter då vegiskost varken de vill eller inte. Resten av veckan gör dom som du.
    Ibland har jag känslan av att du skämmer bort ditt/dina bonusbarn för ”husfridens skull kanske…

  4. TT

    När mina ungar bodde hemma var två av dem vegetarianer och jag tyckte det var kul att lära mej något nytt inom matlagning även om mina försök inte alltid var så lyckade.
    Ibland fixade de eget och ibland var inte heller deras försök så lyckade men jag kände aldrig någon plikt för det var ju deras val.
    Nu är det en kvar som dessutom blivit vegan, tur hon inte bor hemma längre men hon är suveränt duktig på att fixa sin mat.
    Sonen har återgått till vanlig kost men äter nog övevägande vegetariskt och är också väldigt duktig numera.

  5. Sign Djurmissär skrev i min logg idag.Något samband?

    • Det måste jag gå in och kolla om du inte valt att ta bort den vill säga. Finns där samband är de av den sort jag inte känner till.

  6. Instämmer helt i ditt resonemang. Vuxna människor bör kunna klara sitt eget liv, tvätta sina kläder, laga sin mat osv. Att man som mamma eller hustru eller i vilken relation man står gör det av kärlek är en helt annan sak. Men ingen självklarhet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: