Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

KD och skilsmässor

Ibland känner jag mig lat. När nu Per-Anders redan har skrivit det jag tycker om Göran Hägglunds utspel om skilsmässor tror jag jag nöjer mig med att länka.

Jag vill bara tillägga en liten sak. Jag tror inte att folk skiljer sig för lättvindigt däremot har jag funderat på om folk ”blir ihop” för seriöst. Ganska ofta tycker jag att jag ser en brådska med att bilda par, att flytta ihop och gifta sig. Jag har sett en brådska med att definiera det förhållande man har innan man ens hunnit lära känna varandra. Visst, när man är nyförälskad är man blind och visst ger detta ideal av par- och familjebildning en viss önskan att passa i mallen. Jag tror dock att med lite mindre brådska in i förhållanden kanske färre ville ut.

Ibland tänker jag att det är märkligt med denna brådska och denna iver att definiera saker. Att det finns för lite utrymme att leka och känna efter. Allt för många som med en häpnadsväckande brådska kastar sig in i nya förhållanden så fort ett tagit slut, människor både unga och gamla som förtvivlat försöker definiera sina förhållanden för att känna att de är som alla andra.

Om man överhuvudtaget ska lägga sig detta som jag tycker i högre grad än utnyttjandet av föräldraförsäkringen är för paren/familjerna att avgöra är det kanske genom att tona ner detta par- och familjeideal. Ge människor utrymme att känna efter själva. Alla kanske inte ska gifta sig, bo ihop eller skaffa barn. Kanske är inte särbokärlek mindre värd alls. Kanske är inte tvåsamheten modellen för alla.

Och detta skrivet av tant som har varit gift, skild, särbo, gift fast särbo och nu faktiskt bor ihop med maken.

Annonser

20 kommentarer

  1. Inte skiljer sig folk på lättvindliga grunder. Nej, Det är nog länge påtänkt och grunnat på. en sista utväg kan jag tänka. kram

  2. Vem kan bedöma om någon skiljer sig för lätt, de lever inte den människans liv. Jag tycker som du att det är viktigast att veta hur man själv vill leva.

  3. Jo…har ju redan avhandlat kommentar om detta hos Per-Anders…ja fan….folk kanske har för bråttom att ”markera” att man är ihop genom giftemål…där har du en poäng.

  4. Vi lever väl bara i ett annat samhälle nu än våra föräldrar gjorde. Vi är fostrade i en annan anda. Det finns fortfarande de som förhoppningsvis lever med varandra livet ut trots att de träffades i tonåren och varit tillsammans i 30 år redan…och om de trivs och fortsätter leva kan vara det i 30 till…men de är inte många. Jag har vänner som bestämt sig efter en kvart att de ska gifta sig och det håller och vänner som väntat 17 år och sedan skilt sig efter 2. Inget är fel. Jag tycker vi ska få vara med varandra som vi vill…gifta, skilda, i kollektiv och harem, särbo, sambo, distansbo… bara vi är lyckliga med det.

    • Absolut! Se bara till att känna efter vad ni vill själva säger jag. Låt inte normer och förväntningar styra. Och vad säger att två års kärlek är sämre än 47? Kortare, visst men kärlek är väl inte mätbart i kvantitet?

  5. Har också varit sambo,gift, skild, sambo, gift ,skild, särbo och nu sambo. Ingen skilsmässa har varit lätt. Verkligen inte, vare sig att lämna eller bli lämnad.
    Visst klingar äkta makar bättre än sambo. Både i romantiska öron och tryggheten på äldre dar, vilket jag tänker på mycket. Varför sen den här karln i fråga är helt på tvären till giftermål övergår dock mitt förstånd. Och gör mig väldigt ledsen.
    Giftermål är en sak, men att barn som skaffar barn är värre. Tycker det verkar brinna i knutarna att skaffa barn för många här i världen. Men det var kanske ett annat ämne?

  6. herta

    Jag hörde delar av detta och jag såg en positiv tanke i detta. Han pratade också om ”föräldrarådgivning” i början av relationen före första barnets födelse, under föräldraledigheten osv. Att erbjuda detta generellt för att hitta de som behöver. Man kan säkert kalla det olika saker. Här finns mycket att göra. BVC har en stor uppgift, kanske även i den MVC grupp man hör hemma innan man får barn. I samråd givetvis med människor med kunskap om detta. Det är jätteviktigt att få tillfälle till samtal om man behöver. Det är så mycket idag när man blir förälder, sådant som inte fanns på kartan när några av oss fick barn. Jag tycker det är bekymmersamt när föräldrar skiljer sig när barnet knappt är fött, jag tror att detta har ökat.

    • Jag tror ju inte ens de skilsmässorna sker lättvindigt eller för att det är trendigt.

  7. herta

    Har jag aldrig sagt men det blir knöligt att behålla relationen på ett bra sätt, framförallt för fäderna.

    • Visst är det så. Livet är liksom inte enkelt.

    • När KD pratar familjepolitik tycker jag man lätt får intrycket att de ser framför sig människor som trendskiljer sig och gör aborter med ett hejsan hoppsan.

      • herta

        Jag struntar just faktiskt i att det är KD som kommit med förslaget.Jag vill ha mer tänk om vad som unga familjer mes små barn behöver.

  8. Frågan är ju just vad det är de behöver. Där tror jag min och KD:s syn skiljer sig åt.

    • Jag tillhör inte KD:s anhängare om nu någon skulle tro det. Här handlar det om vad små barn behöver, om vad spädbarn behöver och vad deras föräldrar behöver. Att diskutera KD.s familjepolitik gör jag inte med mina inlägg. Har fö skrivit ett eget inlägg på temat. Denna diskussion har varit i gång en tid och är inte något direkt nytt som Göran Hägglund kommer med just nu.

      • Ja, inte känns det som några nyheter inte.

  9. Gun

    Jag tycker precis som du och tror verkligen ingen skiljer sig för lättvindigt. Och det säger jag trots att jag varit tillsammans med samme man i 30 år och gift med honom i 22.

  10. Och skillnaden nu är att det går att skilja sig. För sexti-sjutti år sen var en graviditet lika med livslångt äktenskap, oavsett hur väl de blivande föräldrarna kände varann. Eller för varann. Bättre nu! Tycker jag.

    • Sen tror jag ju inte heller att den där lilla trygga kärnfamiljen funnits i så stor omfattning eller så länge. Jag tänker ibland på en historia jag fått mig berättad om hur min farfar kom hem från ett av sina alla vägbyggen till familjen och ett av de sju barnen sa ”Det dann e int far´n menn” (lite svårt med stavning… Alltså barnet kände inte alls igen sin far. Medan farfar var borta på jobb hade farmor ett Per-Albin-torp att sköta med fem hektar mark. Jag vill på intet sätt propagera för frånvarande fäder men att liksom leva i en tro att allt var trygg kärnfamilj förr vill jag protestera mot. Visst var de gifta, visst var nog skilsmässa svårt att tänka sig men nog var hon i praktiken ensamstående med hopplösa drömmar om utbildning och ett annat liv.

      • Är helt på din linje. Därav mitt ”det är bättre nu”!

  11. Jag tror att folk lever tillsammans i usla relationer för länge. Av bekvämlighet, av ekonomiska skäl, ”för barnens skull” eller vad det nu må vara.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: