Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

Hemma igen

Vi orkade inte vara hemma i ett hundtomt hus. Vi insåg att det liv vi kunde erbjuda den älskade vovven inte var ett bra liv. Av en massa olika skäl var inte hundvakt, hunddagis eller en omplacering vare sig bra eller möjliga alternativ så i onsdags följde vi honom till veterinären för sista gången. Det var ett klokt beslut men det tyngsta jag någonsin fattat. Jag har aldrig älskat en hund som jag älskade den hunden och då var han ändå mitt livs fjärde hund. Jag orkar inte skriva så mycket om det men tro mig, alla möjliga andra lösningar var genomältade.

Den som aldrig haft hund på det sättet begriper det inte. Sorgen är hemsk, våndan innan var än värre.

Annonser

36 kommentarer

  1. Nej, nej, nej, nej, nej!!!!!
    Åååååååååååååååååh, stackars stackars er. Så hemskt.

  2. Men så oerhört svårt. Så ledsamt och kanske ändå så klokt om det är det ni bedömer som bäst. Läser just högt för mannen som säger… ”Den lille slafsen” och hälsar till er båda.

  3. test

  4. Så jobbigt Vet precis hur det känns.

  5. Gun

    Åhh nej vad jobbigt. Han var lite speciell för mig också, det blir så med de hundar jag tecknat av.
    Det är det värsta med att äga djur, att bli tvingad att ta ett sånt fruktansvärt jobbigt beslut. Kram

  6. Men varför kan jag inte kommentera när jag vill. Skrev för en liten stund sedan, försöker igen….
    Men så sorgesamt och tråkigt och samtidigt så kloka ni är mitt i det som är jobbigt. Att göra rätt sak som är alldeles för svårt. Berättade för mannen som kommenterade det hela med ” Den lille slafsen”.

  7. Gun

    Usch vad tråkigt. Det är det värsta med att ha djur, när man måste ta såna beslut. Kram

  8. Shit!!! Nej jag har aldrig haft en hund. Jag är t o m rädd för hundar. MEN jag förstår väldigt väl att bortgången av en familjemedlem är hemsk och gör ont, så otroligt mycket. Japp, det förstår även jag.
    Är så otroligt ledsen åt dina vägnar… Ja, vi sörjar nog båda två just nu. Kram tjejen!!!

    • Och det är värre att han liksom inte levt klart. Den som är gammal och färdig med livet lämnar sorg men detta.

    • Det är också extra hemskt att just fatta beslutet. När människor dör har man inte det på sitt ansvar, när en hund är gammal och har ont är det också lättare men detta …

  9. Men kära du – så enormt sorgligt!
    Kram

  10. Jag begriper absolut ingenting. Men jag förstår att något har hänt. Tänker på er så mycket.

    • Egentligen hade inget nytt hänt. Det var en ekvation som inte gick att lösa. Jobb delvis på annan ort, en lättstressad hund, en hund som låg högt i vaksamhet på promenader och som kunde gruffa om fel ”saker” kom för nära och man inte hunnit med att avleda, extremt flockberoende var en del av det som skulle fås att gå ihop. en hund som behövde en rejäl mental genomkörare och en mil i benen varje dag för att må bra och som ville vara nära jämt. Jordens goaste, mest arbetsvilliga och gladaste men med en stress och en osäkerhet i botten. Hanterligt med mig som ”hemmafru” men inte som heltidsarbetande.

      • Tråkigt men vissa saker fungerar bara inte…

  11. jag förstår dig precis. Kram

  12. Hemskt lessen för er…men ett beslut som var nödvändigt förstår jag.

    Beklagar detta!

  13. OJ! Ett tungt beslut, men säkert de bästa (förstår ältandet). Skickar Kramar!

  14. Det är det värsta som hundägare, att ta de jobbiga besluten. Vi hade själva en otroligt klok och listig hund som var extremt lättstressad, som det bara inte gick att stänga in ens för att gå på affären, han lärde sig att öppna fönster, burar och grindar, dessutom vaktade han allt, bilen, huset, gården. Barnen var då små och det gick helt enkelt inte att tänka sig att lämna bort honom. Men så jag grät och kände skuld, jag kan fortfarande ”älta” och fundera på om det inte skulle ha gått att lösa på något annat sätt…..och det är 15 år sedan. Så jag förstår dig! KRAM

  15. Har gjort ett par långa inlägg. Ingen av dessa verkar ha kommit in. Nånting funkar inte för mej. Testrar nu ytterligare en gång med ännu en epostadress får jag se om datorn godkänner denna. Tänker på er,

  16. Nej, nej, nej.

    Så jävla tråkigt!

    Jag vet ju hur du har jobbat och levt med honom, han har ju tom gett mig rottisterapi. Jag är så ledsen för er skull, jag är helt övertygad om att ni har gått igenom alla andra alternativ.

    Många kramar.

    • Han var det goaste.

  17. Åh nej, så ledsen jag blir för er skull! Vill inte ens tänka på hur smärtsamt beslutet måste varit att ta – trots att det var rätt och riktigt. Och hur förfärligt tyst och tomt det måste kännas i huset..
    *varmaste kramen*

  18. Nej, vad hemskt. Så ledsen för er skull. Kramar

  19. Jag är fruktansvärt ledsen för er skull. Det är en obeskrivbar sorg. Fy.

    Jag har aldrig haft hund, men katter har jag haft och förlorat. Den senaste var vi tvungna att hjälpa ifrån ett alldeles pissigt liv med trasiga njurar. Hon var sju år gammal. Så jag förstår exakt vad du menar och känner så för er, maken och dig.

    Många kramar. Och du. Ni gjorde rätt val. Glöm inte det!

  20. ullebengtsson

    Oj, får tårar i ögonen. Ni är världens mest ansvarstagande hundmänniskor och jag förstår hur hjärtat värker.

    Tusen kramar.

  21. Nu rinner tårarna…det gör så ont, så ont, så ont..

    Många kramar till er..

    • Det är värre än hemskt.

  22. Det går inte att säga ett vettigt ord. Mer än att ni tog ett klokt beslut. Det krävs mod att göra det som är bäst. Att inte tänka på sig själv. Själv blir jag gråtfärdig bara jag tänker tanken när det gäller vår lille Harry.
    Varma tankar till er!

  23. Vet precis hur det känns lider och känner med ER i denna stund.
    Björn Myrottis husse

    • Tack alla! Det värmer.

  24. Det är grymt att tvingas till det beslut som ni har fattat. Men samtidigt klokt om det nu var så att det även för hundens skull var det bästa. En del hundar ska inte byta vårdare och miljö för ofta, de behöver lugn och rutiner och mycket motion och jobb. Jag förstår att ni inte längre kunde erbjuda det och då var det här den bästa lösningen. Hedervärt att ni tog det beslutet istället för att låta honom fara illa. Men visst gör det ont. Och det varar ett bra tag efteråt, det fattas ju liksom nåt i vardagen.

    • Han var inte en okomplicerad hund, han krävde mycket av sin förare för att vara den gosnos han mest av allt var. Den förare som är så ambitiös vill ha en yngre och mer formbar hund.

  25. Usch fy! Era stackare! Jag lider med er! För 11 år sedan fick jag avliva min älskade hund, än idag gråter jag på julafton när jag ser Lady&Lufsen (hon var en cocker). Stora kramar till er!

  26. Så oändligt svårt! Kramar

    • Tack! Jag undrar så varför en del av er hamnar i ett spamfilter hela tiden och hur jag ska bära mig åt för att komma ihåg att kolla det oftare.

Trackbacks

  1. Ledset mitt i det glada | Irrhönekackel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: