Frunatmaken's Blog

joorå så att men – näe berätta

Man får inte gå och lägga sig än va? och i morrn måste jag orka vara vaken en stund också!

Men det känns det som att jag vill. Jag vaknade liksom i helt fel fas i morse och har känt mig trött hela långa dagen. Sen är det så klart så att om man far hemifrån klockan sex och kommer hem klockan sex blir det inte så himla mycket fritid. På onsdag ska jag vara ledig och ägna dagen åt ett annat uppdrag jag har. Då blir det flera timmars sovmorgon, i alla fall två.

I morgon vore det vackert om jag höll mig vaken till något efter åtta. I morgon är det exakt tio år sedan vår första dejt. I alla fall i modern tid. De som hängt med mig länge vet ju att det handlar om en ”recyclad” kärlek. Ujja så förälskad jag var när jag var fjorton. Sen hade vi ett litet kuckel i samband med att hans dåvarande flickvän begärt paus i förhållandet också, jag var nog rätt förälskad då med. Trots detta trodde jag att han skulle vara ett riskfritt objekt att liksom övningsflörta med efter skilsmässan. Jag trodde liksom inte att jag visste hur man gjorde längre. Maken var nog i samma tankar efter att hans dåvarande hustru deklarerat att hon ville skiljas. Vi stod där rätt tilltufsade och osäkra på hur man egentligen flörtade och tänkte att detta måste vara ett riskfritt övningsobjekt. Inte vågade vi tro att någon skulle vilja ha oss eller att vi skulle få vara lyckliga.

Vi var rörande överens om att det inget var och inget skulle bli. Lite slicka sår och övningsflörta bara. Sen tänkte vi båda, sen skulle vi våga ta språnget och ge oss ut i världen igen även om hoppet att finna kärlek var ganska litet. Jag minns att han sa det maken att ”mig ska du inte lita på” och jag minns att jag svarade att ”detsamma” i alla fall ungefär. I morgon är det tio år sen. Kanske är vi tröglärda som fortfarande tränar på varandra.

Den där hösten träffades vi på sin höjd en gång i månaden. Fortfarande bara övningsflört, det var det nog ända till dess det blev påsk. Det tog sin rundliga tid. Inte ville vi som blanda in ungarna heller innan vi visste vad det handlade om. Nu lyckades väl inte det helt och hållet men sån var ambitionen. Om någon frågar när det började kan man säga att det var där i morgon för tio år sen, man kan också säga att en annan del började i mitten på februari året därpå eller så kan man säga att det var påsken som var den verkliga startpunkten för förhållandet. Allt beror lite på hur man räknar och vad man räknar.

Jag tycker ju om att hitta musik som säger som det var/är. Den här gör det.

9 kommentarer

  1. ullebengtsson

    Vad fint! Jag får verkligen gratulera er båda.

  2. Natti natti

  3. Så det kan bli🙂

  4. Men vilken härlig kärleksförklaring. Kanske är det sådär lite i taget som grund kan byggas.

  5. Åhh……..*suck så vackert….*

  6. Det var en rörande fin historia om hur det är och hur det kan bli – när det blir bra – till slut. Recyclad kärlek tror jag du uttrycker det och det är fyndigt tycker jag. Ibland blir man överraskad över sig själv, eller hur man ska säga. Det är bara att gratulera er till varandra! Ha en bra dag!

  7. Grattis till era år! Visar att övning ger färdighet fast kanske inte med den man trodde😉

  8. Grattis! Ibland behöver man mycket övning. Frågan är om ni har övat klart nu eller om giftermålet också var ur övningssynpunkt?😉

    Svar: Resväskan kom tillbaka, tack och lov. Fick redan på att flygbolaget ska ersätta i första hand, sedan försäkringsbolaget. Det var vid försening som ingen ersättning betalas ut.

    • Ja, jag vill i alla fall inte byta. Så långt vet jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: