Frunatmaken's Blog

Partipolitiken, socialdemokratin och lite Carin Jämtin

Selma ♦ 24/01/2012 ♦ 12 kommentarer

I morse satt jag en stund och kollade lite tidningar på nätet och bläddrade mig genom pappers-DN. Tidningarna är fulla av den krisande socialdemokratin och spekulationer om en kommande partiledare. Den diskussionen lämnar jag dithän så länge, jag ger er en länk som ger lite nytt att fundera på. Per-Anders

Istället tänkte jag ta upp det som är lite trist med partipolitiken och den offentliga diskussionen. Carin Jämtin framhölls som ett under av lugn nu i krisen. Hon hade till och med snygga kläder och tillräckligt med ombyten. (Varför noterade jag inte vem det var i pressen som tyckte det var en viktig fråga?!?) Och här kommer den samlade tyckarkåren MEN det var ju hon som föreslog butlern i tunnelbanan och att det muslimska Eid skulle få bli helgdag.

Det är då jag tycker det blir så trist. Butler i tunnelbanan – varför inte säger jag. Nu går här ingen tunnelbana, det är knappast en kommunal fråga men finns det ett behov kan man ju hoppas att en entreprenör öppnar i någon av stationernas butikslokaler. Det är väl fullt möjligt att man skulle kunna tycka att det var praktiskt att få hämta en kasse mat på väg hem, lämna in ett par byxor och få igen dem på eftermiddagen med gylf eller nåt annat. Vore jag mer multihändig och boende i Stockholm skulle jag kanske fundera på att testa som alternativ till en RUT som kommer hem. Framförallt har jag inte hört att Carin framhärdat. Hon hade ett förslag. Folk tyckte det var dumt. OK.

Sen var det det där med fler helgdagar. Jag är för! Sen kan man ju tycka att man då om man inte bara ska ha de traditionella borde tillgodose alla de större religionernas behov av helgdagar. Kanske vore det jättebra med mer ledigt. Produktiviteten skulle kunna öka, arbetslösheten minska och det skulle kunna ha alla möjliga goda effekter på samhället. Eller så tänker man att eftersom man inte kan fylla hela almanackan med helgdagar måste man vara mycket restriktiv med att införa nya och då ta hänsyn till en massa olika saker. Man kanske anser att det vore smartare att ha längre semester och låta var och en bestämma vilka dagar som är helgdagar. Det sista skulle kräva att man verkligen levde i den bästa av världar där arbete och arbetsgivare och arbetstagare var överens om när ledigheter passade.

Bara två exempel där man kan tycka en hel massa olika saker. Från helt olika synvinklar kan man se på det på olika sätt och komma fram till lite vad som helst. Det som är så himla trist är att man ska vara uträknad för att man föreslagit saker. Att alla tankar ska vara så färdigtänkta och alla åsikter så klara att man inte kan få tänka om.

I partipolitiken är det ofta så. Klart det aldrig tänks nytt om man inte högt får släppa en enda tankeballong. För att ett samtal verkligen ska leda framåt krävs det ju att man vågar tänka högt. Jag säger tänk om vi skulle ta och bygga en veranda på taket. Du säger ujujuj, det blir dyrt det och förresten har jag höjdskräck. Jamen säger jag då, ett trädäck på uteplatsen kanske vore billigare och bättre. Ja säger du, det vore nåt det. Nu var ju inte det ett så visionärt exempel precis men där kommer samtalet en bit mot en lösning istället för att vi bara bankar färdiga tankar och färdiga åsikter i skallen på varandra.

Jag är så innerligt trött på alla som inte kan göra som han uppfinnaren i Lorry och säga ”tänkte inte på det”. Innerligt trött på att det ska vara lika omöjligt att släppa tankeballonger. Jag är innerligt trött på att det inte går att backa och ta om tankeprocessen om argumenten mot är bra. Jag är innerligt trött på att den som försöker tänka lite som inte är färdigtänkt inte möts av ”kul tanke men så här ser jag problemen med det” och så tar vi det ett steg vidare. I stället ska man liksom vara mindre lämpad att leda politiken.

För mig handlar politiken om att bottna i en människosyn och en ideologi inte att varje tanke ska vara cementerad eller för den delen att allt jag säger är saker jag är beredd att ta strid för. Ibland tänker jag bara högt och vill höra vad du tycker.